Nu är vår älskade pappa borta.Aldrig mer får vi se hans ansikte lysa upp av glädje, som det gjorde när vi kom och hälsade på. Aldrig mer får vi se honom sitta på altanen med upprullade byxben och näsan vänd mot solen. Aldrig mer få vi se honom sittande på soffan i "lillrummet", tittande på en fotbollsmatch.
Men även om du inte är här kroppsligen pappa, så är jag säker på att du håller koll på oss från din himmel. Du kanske sitter på ett moln och sjunger "körsbärsvinsbuteljen".
Ha det så bra pappa, vi kommer aldrig att glömma dej!

Puss och kram/Pia