Igår fyllde Ewa och kungen år. Tvekade ett tag mellan inbjudningarna, men valde till sist Ewas. Är jätteglad för det. Vad vore väl en bal på slottet mot en helkväll på Strömbackagården. Nada... säger jag bara. God mat, trevliga människor och jättebra musik, vad kan man mer begära. Bara det att alla vi syskon (12 st) träffs samtidigt är såååå... roligt.

Mindre roligt var det ju att han som aldrig är bjuden, lyckades smita in den här gångnen också. Han tröck ner mig på stolen och blåhöll mig så att dansa var inte att tänka på. Men den här gången gav jag inte upp, jag tror faktiskt att jag tröttade ut honom. Så till sist lyckades jag att svänga mina lurviga några gånger - det kan jag leva länge på. Så släng dig i väggen Mr Parkinson - här stuffar jag. Kom hem vid 2-snåret nöjd och belåten. Att "han" väckte mig efter bara 2 tim och bråkade, det är en annan historia.

Ha en bra 1:a maj - det ska jag ha. Kram Pia